Igår vart jag äntligen opererad och jag är på bena igen. Själva operationen tog längre tid en väntat och de hade visst problem att väcka mig ur narkosen men när jag väl hade vaknat så var jag vaken fast på vingliga ben... Inte så mycket ont för jag fick ett par goa sprutor som gjorde mig ganska smärtfri.
Längtan efter Halmstadresan har tagit över min kropp och det var med glädje som jag vaknade i morse och kände att det här fixar jag! Jag orkar flyga ner och och jag orkar sitta på Arlanda och vänta i 3.5 timmar..... åtminstone så känns det så nu.
Längtan övervinner smärta och andra skavanker.
Känns så skönt att det är över nu ska vi bara vänta och se om detta räckte eller om de måste plocka mer.. Over and out